Här kommer en sammanställning på några av de forskare och den forskning som jag använder mig av i min undervisning. Om man är ny som lärare eller om man är sugen på att förnya sig – investera i dessa böcker, i fysisk form eller e-boks form, så lovar jag att du får en riktigt stadigt fin grund att stå på!

Carol Dwecks forskning om vilken skillnad det gör om du lär elever ett ”fixed mindset” eller ett ”growth mindset” har blivit en av mina favoriter. Har du inte läst boken ”Mindset- du blir vad du tänker ”(2016) – gör det. Du, dina elever, dina egna barn, dina vänner – alla har nytta av denna bok. Nyckeln till framgång för mig i min undervisning har blivit att byta ut de vanliga vardagliga spridda doserna av uppmuntring och olika sätt att försöka höja självförtroendet hos eleverna, mot schemalagd, strukturerad undervisning om hur hjärnan fungerar samt regelbundna övningar i att träna sitt mindset. När eleverna väl förstått att ett hälsosamt mindset är växande, så ger vi eleverna redskap för att kämpa och våga misslyckas utan att ge upp. Det är fantastiskt när de förstått att misslyckanden ger bara nya vägar att lära. Att träna, öka och uppleva den ovärderliga känslan av att kämparanda har alla en oerhört stor nytta av i livet vad man än befattar sig med. Psykologiprofessor Angela Duckworth förespråkar även hon hur ovärderligt uthållighet, inre driv och förmågan att inte ge upp är. Hennes bok ”Grit – konsten att inte ge upp” (2017) – är också en god investering.

Jeremy Hodgen och Dylan William är båda internationellt kända matematikdidaktiker, forskare och föreläsare. Deras teorier om formativ bedömning har blivit mycket uppskattade av pedagoger och skolutvecklare världen över. Deras ”Mathematics inside the black box – bedömning för lärande i matematikklassrummet” kan du läsa en sammanställning av i mitt inlägg här.

Jo Boaler är Marie Curie-professor i matematikundervisning och i ”Elefanten i klassrummet” får du hjälp att hjälpa elever till ett lustfyllt lärande i matematik. Läs min sammanfattning av boken här.

Hjärnforskaren Torkel Klingberg  är professor i kognitiv neurovetenskap vid Karolinska Institutet och en ledande forskare i barns mentala utveckling. Klingberg  menar att problemet vid dyslexi, dyskalkyli och andra inlärningssvårigheter ofta är hjärnans arbetsminne, det vill säga, hur mycket information barnet kan hantera på en gång. Klingberg urskiljer några möjligheter för att hjälpa barn med svagt arbetsminne; Att avlasta barnets arbetsminne, träna barnets arbetsminne, ge extra tydliga instruktioner och låta eleven arbeta i en ostörd miljö. Läs och lär i hans bok ”Hjärna, gener och jävlar anamma – hur barn lär” (2016).

Det var minnesmästaren Mattias  Ribbings brinnande intresse för pedagogik och lärande som fick honom att börja träna sin hjärna aktivt. Efter 10 månaders minnesträning ställde han upp i SM i minnessport och vann guld, en bedrift han upprepade ytterligare två gånger. Internationellt har Mattias uppnått den officiella titeln stormästare i minne (Grandmaster of Memory). Mattias utbildar sedan dess både i Sverige och internationellt inom såväl näringslivet som utbildningssektorn. Han har skrivit fyra böcker som alla har publicerats av Bonnier. Efter hans andra bok bjöds han in att föreläsa för hela Skolverket där hans bok också köptes in till samtliga anställda. Mattias har ett mångårigt samarbete med Lärarnas Riksförbund där han utbildar deras medlemmar några gånger per termin.  Per Sundin, medförfattare, gick från knappt godkända betyg i matte på gymnasiet till ansedd forskare i strängteori. Per är filosofie doktor i teoretisk fysik och har jobbat med matematisk forskning på universitet i Stockholm, Berlin, Kapstaden, Milano och i Hamburg där han nu bor och arbetar. Mattias och Per menar att “alla kan fatta matte”. Jag själv tycker att deras metod passar de yngre eleverna (även äldre, forskning har visat att alla tänker i bilder mer eller mindre) alldeles utmärkt med tanke på att metoden går ut på att måla upp mentala matematiska bildstöd. Köp och läs boken ”Fatta matte – gör matematik enkelt med effektiv minnesträning” (2016). Den här boken är absolut inte en bok man sträckläser. Den måste få ta tid. Den är uppbyggd på att du själv gör alla övningar. Först läser man ett kapitel och gör sen tillhörande övningar, både bygger upp mentala bildstöd samt matematiska övningar. Sen låter du boken vila till nästa dag eller nästa igen. Man kan heller inte vänta för länge, då går allt förlorat. En fantastisk bok att läsa för att bygga upp sin matematikförståelse från grunden upp till ganska avancerad matematik.

Överläkaren och psykiatern Anders Hansen har bland annat skrivit boken ”Hjärnstark – hur motion och träning stärker din hjärna” (2016) och har bevis för att vi inte bara blir piggare och mår bättre av fysisk aktivitet, det påverkar också koncentrationen, minnet, måendet, sömnen, kreativiteten och stresståligheten – till och med din personlighet och intelligens. Känns kanske som gammal skåpmat, men läs boken och bli fascinerad av forskningsresultat som ändå förvånar och fängslar.

“UmeMatte” (UmeMatte.nu) är ett framgångsrikt matematikprojekt i Umeå där vissa utvalda elever i år 6-9 fått extra matematikundervisning på kvällstid. De har använt sig av metoden “MTM” – mental träning i matematik i vilken idrottspsykologin utgör en betydande del. Man har använt sig av kunskaper från idrottspsykologen Johan Plate. Han skrev boken  “Lek med tanken” (2008) och har studerat pedagogik, sociologi och psykologi sedan 1984. Han är forskarutbildad på Lärarhögskolan i Stockholm. 1997 tog han initiativet till att starta Forskningsgruppen för Idrottspsykologi i Stockholm. Han är en av grundarna till SIPF, Svensk Idrottspsykologisk Förening, som grundades 2000. Han var under flera år kursansvarig för grundkursen i Idrottspsykologi 15 hp på Stockholms Universitet. Han är numera konsult och idrottspsykolog på heltid. Utvärderingarna från UmeMatten visar att över 80 procent av Umemattes elever får godkänt betyg i matematik i nian och att det håller i sig under gymnasieskolans första år. Det är ett anmärkningsvärt resultat utifrån endast två timmar i veckan under ett enda läsår. I utvärderingar från lärare i  UmeMatte framgår att framgångsnycklar för UmeMatte har varit att gruppen är liten, vilket bidrar till en god arbetsro och eleverna har kunnat slappna av. Känslan av nystart har fått eleverna att skärpa sin förmåga. I elevutvärderingar lyfter eleverna fram den positiva effekten av den mentala träningen (MTM=Mental Träning i Matematik) som enskilt viktigaste för att klara godkänt i matematik. Andra faktorer som också återkommer som positiva för utvecklingen är en välstrukturerad undervisningsmodell med tydliga mål, en arbetsinsats som utvärderas kontinuerligt, mer tid för träning, att få hjälp med att strukturera upp matematikämnet för att få en större förståelse för ämnet, en nystart i ny miljö samt att få träffa kamrater som befinner sig i en liknande situation.

Jag tänker – varför börja så sent som i år 6? Grunden läggs mycket tidigare och i matematiken byggs allting på varandra, som tegelstenar i ett husbygge. Grunden är avgörande för hur stabilt bygget ska bli. Därför använder jag mig av UmeMatte i mitt projekt, och börjar i åk 3.